Karpathos - katter o hundar

Något som jag brukar må hemskt dåligt av när jag är i Grekland är att se alla vilda katter och hundar, magra och skadade, sjuka och eländiga. Men på Karpathos blev jag glatt överraskad. Deras katter och hundar lever visserligen inte som våra här hemma men de var ganska välmående faktiskt. Det fanns inga flockar av herrelösa hundar som det brukar göra, det fanns nästan bara 1 hund i varje kvarter och den hunden hade ett hem och tillhörde någon. Visserligen sprang de vind för våg men de  hade ett hem och där fick de mat. Alla hundar var små, vi såg inte en enda stor hund.

 I det kvarter där vi bodde fanns en liten vit o grå spräcklig kortbent hund som skötte sitt revir, vi kallade honom för Chefen. Han bodde i sitt hem på dagarna men på kvällar och nätter låg ahn i en vägkorsning och vaktade åt alla håll. Han tog en runda då och då på de gator som låg i kvarteret och kollade läget. När vi satt och åt en kväll så gick han förbi på gatan, dåkom en motorcykel och körde rakt över honom, han rullade iväg och sprang sedan skrikande hem. Det såg hemskt otäckt ut och vi blev riktigt illa berörda. Vi såg honom inte på ett dygn men sedan var han tillbaka i sin vägkorsning igen, haltande och med sår men pigg och alert.

På ett hotell i närheten bodde en liten cockerspanielkorsning som var kompis med Chefen, de kom och hälsade på oss på hotellet ibland. Så söta !

Det var samma sak med katterna, de tillhörde antingen något hotell, resturang eller någon privatperson men levde ändå ett eget liv. De visste vad som vad ok, de satt på behörigt avstånd och tiggde men gick aldrig intill en människa. De var inte rädda, bara lite blyga. Om vi hade hotelldörren öppen ut till altanen så gick de aldrig in utan satt precis utanför tröskeln. Vi hade en så söt o go liten kattmamma som skulle ha ungar när som helst på vår altan. Klart hon fick lite mat av oss och snart visste hon vilken tid vi brukade äta frukost. En jättesnäll liten katt.

Katterna där hade ett speciellt utseende, de var liksom högbenta, slimmade och väldigt vackra. Lite annorlunda ansiktsform hade de också. De såg ut ungefär som de gamla egyptiska katterna man kan se i historieböcker. De flesta var välmående och man såg ingen sjuk eller skadad katt mer är de som varit i slagsmål förstås. Alla var snälla mot dom också och de blev inte ivägjagade från hotellen eller resturangerna.