Min fina Doris !

För ett tag sedan bestämde jag mig för att sälja Doris. Det krävs ju mycket träning med en nyinriden unghäst och jag kände att min nacke inte klarar av det. Får ju så jäklans ont om jag tränar, det beror ju på att nerverna som går ut i mina armar ligger i kläm i nacken. Skogsridning funkar bra, då känner jag inte av det alls.
Doris stod ju hos Johan på försäljning men så fick han ont om plats och då skulle hon stå här hemma tills hon blev såld. När hon kom hem så var det kört, då blev jag påmind om hur fäst jag är vid den hästen, har ju haft henne sedan hon var 8 månader och vi har gjort mycket tillsammans. Hon är sååå himla tillgiven, kelig och social och jag föll direkt. Ok tänkte jag, jag får väl göra en skogshäst av henne då. Johanna kommer att hjälpa till att rida henne ett par gånger i veckan så det ska väl gå.

Doris fungerar jättebra i skogen, lugn och trygg. Idag har jag varit ute och ridit på henne för att prova en ny sadel. Hon måste ju också ha en egen sadel precis som de andra har. Den passade jättebra och var underbart skön att rida i. Den är visserligen begagnad men så där lagom sliten och i gott skick. På sig hade hon också sitt nya träns som jag fick när jag fyllde år. Nu fattas bara en Pad, ska försöka få tag i en som är vit med orange mönster på.
Jag var hemskt nöjd med ridturen, Doris funkade jättebra och verkar tycka det är roligt att ströva i skogen. Tänk att hon har blivit så stor att jag rider på henne, det kändes så avlägset när jag fick hem henne som litet föl men oj vad fort tiden har gått.

I Fredags kväll var vi bjudna till min syssling Thomas och hans Carina i Anderstorp. Det var en snöig resa dit men det gick bra ändå. De bodde i ett mysigt litet hus i samhället och bjöd på jättegod mat och trevligt sällskap. Dennis tyckte jag pratade hemskt mycket men jag tror det beror på vinet. Det var hemskt trevligt att träffas efter alla år. Vi har många roliga minnen tillsammans sedan vi var små och vi döptes faktiskt samtidigt ihop med min kusin Stefan också.